Vad är ett aktiebolag?
Ett aktiebolag är kort och gott en bolagsform. Aktiebolag skiljer sig dock från andra bolagsformer i den mån att ett aktiebolag är en egen juridisk person och inte är knuten till ägaren av bolaget på samma sätt som andra bolagsformer är. I och med att ett aktiebolag är en egen juridisk person är det själv ansvarigt för till exempel skulder som det har. För att starta ett aktiebolag ska du också sätta in ett aktiekapital i bolaget. Det behöver vara minst 25 000 kronor, vilket är det specifika belopp som krävs enligt svensk lag.
Förutom aktiebolag räknas även ekonomisk förening, handelsbolag, och kommanditbolag som juridiska personer, vilket innebär att de har en juridisk person skild från sina ägare. Likt aktiebolag får också dessa bolagsformer ingå avtal med mera i bolagets namn. Detta koncept tillämpas även på staten, landsting, och kommuner där ansvar och ägande är separerade.
I ett aktiebolag finns alltså också aktier. En aktie innebär att du som äger aktie äger en viss del av aktiebolaget. När du startar ett aktiebolag ska det också bestämmas hur många aktier som ska finnas i aktiebolaget. Är du ensam som satt in aktiekapitalet i bolaget kommer du äga alla aktier. Är ni däremot två eller flera som satt in pengar i aktiekapital fördelar ni antalet aktier mellan er beroende på hur stor andel ni har satt in.
Aktiebolag är en juridisk person
Ett aktiebolag är som sagt en egen juridisk person. Det innebär att ett aktiebolag “självt” kan göra sådant som att ingå avtal, rapportera till skatteverket och betala lön, f skatt, personalskatt med mera. Du som ägare är alltså inte ekonomiskt ansvarig för bolaget om det skulle vara så att bolaget går i konkurs. Som ägare riskerar du det kapital du investerat i ditt aktiebolag, men inte dina privata egendomar.
Vad krävs av ett aktiebolag?
Till att börja med behöver ett aktiebolag ha ett aktiekapital på 25 000 kronor. För att starta ett privat aktiebolag är detta belopp, 25 000 kronor, minimikravet för aktiekapitalet. För att starta aktiebolag ska aktiekapitalet överföras till ett företagskonto och bekräftas med ett bankintyg som startkapital för företaget.
Om du vill starta ett publikt aktiebolag är kravet betydligt högre och du behöver ha ett aktiekapital på 500 000 kr. Privata aktiebolag skiljer sig från publika aktiebolag genom krav på aktiekapital, antalet tillåtna aktieägare, behovet av en styrelse och specifika regler kring spridning och överföring av aktier och värdepapper.
Både privata och publika aktiebolag ska också ha en styrelse, VD (verkställande direktör), ordförande och firmatecknare och revisor. Vissa privata aktiebolag kan dock välja bort att ha revisor, om det inte når upp till två av dessa tre krav:
- fler än 3 anställda (i medeltal)
- mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Både privata aktiebolag och publika aktiebolag är också skyldigt att upprätta en årsredovisning varje räkenskapsår. Läs gärna mer om vad en årsredovisning skall innehålla. Aktiebolaget skall också hålla en bolagsstämma varje år där aktieägarna beslutar om vilken riktning bolaget skall ha. Ett aktiebolag är också alltid bokföringsskyldigt.
En annan stor skillnad mellan ett privat och ett publikt aktiebolag är att ett publikt aktiebolag kan sälja aktier på den öppna marknaden, något som är bra att tänka på när du funderar på att starta ett aktiebolag.
Hur starta aktiebolag?
För att starta aktiebolag och säkerställa att aktiebolag ska uppfylla alla nödvändiga krav och steg, behöver du genomgå ett antal steg.
Först behöver du besluta om start och upprätta en stiftelseurkund samt bolagsordning (1).
I stiftelseurkunden ingår bland annat hur mycket som betalas för varje aktie och vilka som är funktionärer i bolaget. I bolagsordningen skall det framgå vad aktiebolaget heter och vad det skall göra. Därefter tecknar du och betalar aktier (2).
Här sätter du in aktiekapitalet på bankkontot som du öppnar i ditt företags namn. Aktiekapitalet behöver vara minst 25 000 kr om det är ett privat aktiebolag och 500 000 kr om det är ett publikt aktiebolag. Därefter kan banken ordna med bankintyg som skall skickas in hos bolagsverket. Bolagsverket behöver nämligen veta att du satt in pengarna på bankkonto och att allt är i sin ordning (3).
Efter detta steg är det viktigt att registrera bolaget för F skatt på verksamt.se, vilket är ett krav för att starta aktiebolag. F skatt är den skatt du betalar på resultatet i slutet av året. Skriv sedan ut stiftelseurkunden. Denna ska skrivas under av alla stiftare. När detta gjorts är aktiebolaget bildat (4).
Därefter upprättar du en aktiebok, som är en förteckning över vilka aktieägarna är i företaget och hur många aktier det finns i ditt aktiebolag. Aktieboken är en offentlig handling (5).
När du gjort detta kan du skicka in en anmälan till bolagsverket och betala avgiften. Du måste anmäla företaget hos bolagsverket senast 6 månader efter det att stiftelseurkunden är påskriven (6).
Bolagsverket registrerar därefter aktiebolaget och det får ett organisationsnummer. Nu är bolaget en egen juridisk person (7).
Därefter är sista steget att ange verklig huvudman. Verklig huvudman måste anges enligt EU-direktiv. Detta anges hos bolagsverket (8).
Avveckla aktiebolag
Om du inte längre vill ha kvar din verksamhet, till exempel på grund av att du går i pension eller helt enkelt vill göra något annat, finns det två alternativ: Du kan antingen sälja verksamheten genom att överlåta dina aktier till en köpare, eller avveckla ditt aktiebolag. För att avveckla aktiebolag behöver du följa sju steg som är lagstadgade.
1: Beslut om avveckling: Först och främst behöver du vid en bolagsstämma ta beslut om avveckling. Detta görs oftast genom en majoritetsröstning bland aktieägarna. Hur stor majoriteten skall vara kan variera, men ofta krävs två tredjedelars majoritet.
2: Anmälan till bolagsverket: när stämman fattat beslut om att avveckla aktiebolaget skall detta anmälas till bolagsverket. Nu påbörjas också en likvidationsprocess.
3: Likvidator ska utses. Likvidatorn kommer sedan ta över styrelsens och VDns befogenheter. Dess uppgift är att betala av bolagets skulder, likvidera bolagets tillgångar och avveckla aktiebolagets verksamhet.
4: Nu ska en avslutande balansräkning upprättas. Detta görs efter att alla skulder är lösta och tillgångar är likviderade, det vill säga omvandlade till pengar på banken. Innan ägarna får några pengar skall fordringsägare (bank, leverantörer, med mera) betalas.
5: Slutlig årsredovisning och bokslut. I årsredovisningen skall också en redogörelse för hur likvidationen av företaget gått till finnas med.
6: Utbetalning till aktieägare. Först när allt är “fixat och klart” vet man hur mycket pengar som finns i företaget och utbetalning till aktieägare kan ske.
7: Det sista steget är att avregistrera företaget från bolagsverket. Detta görs först när alla steg ovan är genomförda. Bolagsverket behöver se till så att allt stämmer i form av rapportering och krav. När de gjort det kommer bolaget avregistreras.
Processen är densamma för ett publikt aktiebolag och privat aktiebolag. Dock är det oftast en större process och mindre troligt att ett publikt aktiebolag avvecklas.
Aktiebolag och konkurs
Ett aktiebolag kan också gå i konkurs. Att ett aktiebolag går i konkurs innebär att det inte längre finns några pengar i företaget för att betala löner, skulder och andra kostnader. På samma sätt som vid en avveckling av ett företag är själva processen reglerad i konkurslagen och sker genom 7 steg som ser ut på ungefär samma sätt som vid avveckling av aktiebolag, men med vissa skillnader.
1: Aktiebolaget ansöker om konkurs. Detta görs genom en ansökan till tingsrätten. Detta kan antingen ske genom en egen ansökan (aktiebolaget själv) eller att en fordringsägare, någon aktiebolaget är skyldig pengar, skickar in en ansökan (kreditors ansökan). Om företaget i detta läget är insolvent, det vill säga oförmöget att betala sina skulder, går man vidare i processen.
2: Beslut från tingsrätten. Nu bestämmer tingsrätten om det aktiebolag som ansökt om konkurs är insolvent eller inte. Om det är det och andra villkor för konkurs är uppfyllda kommer tingsrätten ta beslut om konkurs och även utse en kokursförvaltare, som tar över företaget och kontrollen över dess tillgångar och skulder samt sköter avvecklingen av aktiebolaget.
3: Konkursförvaltaren gör en bedömning och kartläggning över den ekonomiska situationen i bolaget. Förvaltaren representerar företaget gentemot dess fordringsägare och skall fördela bolagets tillgångar mellan dem. Det innebär också att konkursförvaltaren behöver göra en inventering av tillgångar, skulder och ekonomiska transaktioner i bolaget.
4: Fordringslista upprättas. Här behöver fordringsägare anmäla att de har fordringar på det aktiebolag som gått i konkurs. Dessa granskas, godkänns och läggs fram på ett borgenärsmöte.
5: Tillgångar säljs av. Tillgångar kan vara till exempel fastigheter, utrustning, inventarier, lager, med mera. Läs gärna mer om tillgångar här. Intäkterna från detta används sedan för att betala av företagets skulder.
6: Fordringsägare får betalt. De pengar som kommit in från försäljningen av tillgångar betalas ut till de företaget är skyldiga pengar enligt lagstadgad ordning. Lön och skatteskulder har ofta prioritet och betalas ut innan andra skulder.
7: Konkursen avslutas. Eventuellt överskott efter att fordringsägare har fått betalt betalas ut till aktieägare. Det händer dock sällan, eftersom det är ovanligt att det finns pengar över när fordringsägare fått betalt.
Processen för konkurs är densamma för ett privat aktiebolag och ett publikt aktiebolag.
Fakturera online
I SpeedLedgers faktureringsprogram har du allt du behöver för den moderna företagaren. Färdiga fakturamallar så du snabbt kan vara igång och självklart kostnadsfri rådgivning om du har några funderingar.
